I söndags gick Måns Möllers show ”Jävla pajas” på tv, han är bäst! Den handlar om hur hans familj har det med sin son som fått diagnosen autism. Han beskriver allt så bra…jag förstår verkligen hur han känner och har känt, vad han gått igenom. Både skratt och tårar att se hans show…
Många som har Hugos sjukdom kan få autism och utvecklingsstörning så man är ju alltid orolig för hur det ska bli just för honom…Ibland är samhället så kallt och elakt mot folk som är annorlunda, älskar att Måns tar bort en stor okunskap kring ämnet med sin show! Hugo är en sån underbar liten kille idag, han är social och busig! Tänk att han har ca 30 små förhårdnader spridda i hans hjärna och ändå är han så duktig, han kan så mycket och förstår så mycket, och som Måns sa, Jag är stolt över min grabb <3
Så till igår…då gick Cancergalan på tv…samma sak där…man blir så berörd…Det har man alltid blivit av att se på den galan alla år som den gått…nu när man har en nära vän som blivit drabbad av cancer känns allt ännu mer i hjärtat! Bästa E har verkligen slagit cancern på käften rent ut sagt, jag ber för att det får fortsätta att gå åt rätt håll <3
När jag ska sova på kvällarna så lägger jag alltid Belle bredvid mig i hennes lilla ”snuggelnest” och då ligger hon och sprattlar och ler det största leendet i världen…samma sak när man vaknar…då längtar hon efter den sociala kontakten och hon blir så glad när man tänder lampan och hälsar på henne! Kärlek <3
Så här glad är Belle när hon ska sova på kvällen!
Nu ska jag snart åka iväg och luncha med en kollega till mig, jag jobbade lite timmar i våras och ska hälsa på det jobbet idag!
<3
