Han följde fotspåren och står där längst framme…
Mitt i allt kaos med Epilepsi och dåligt besök i Uppsala samt nyopererad Elias så fick vi idag uppleva en känsla av Lycka! Vi kom för fjärde gången gillt iväg till barnpsykologen med Hugo för en bedömning av hur han ligger till. Att han är sen med talet vet vi ju men vad han är sen med annars har vi ju inte riktigt koll på…samt har han någon diagnos i nuläget?
Vi följde med hela familjen in i ett rum som psykologen hade med lite leksaker och ett bord med stolar, Hugo fick sitta mitt emot henne och utföra olika ”uppgifter” som hon gav honom. Han fick lägga pussel med olika former, titta på bilder och peka ut ”katten”, ”bollen”m.m. och lite andra tester.
Han var sååå duktig…han samspelade så fint och han kunde saker som vi kände oss förvånade över…Han klarade såklart inte alla saker hon ville att han skulle göra men hon sa att han i nuläget ligger ungefär som en 2,5-åring men att han är sen i talet och i nuläget kunde hon inte se några drag av någon specifik diagnos, tex autism.
Självklart är detta Nu och idag och vad som helst kan hända i framtiden och visst han är väldigt liten än så länge MEN….herregud vad glad man ändå är av att höra det….Herregud vad glad man är över Hugos kunskap och sociala samspel…Tänk att han med sina ca 30 ”tumörer” i hjärnan kan klara så mycket…
Jag tog upp hans raseriutbrott och hans envishet och fick i råd att ”avledning” samt vara tydlig och säga nej till det han inte får är vad som brukar fungera bäst, han är ju 2,5 år och många barn har en stark vilja och raseriutbrott är inte ovanligt.
Efter sjukhusbesöket åkte vi till Ikea och åt brunch, Hugo åt så många prinskorvar så jag tappade räkningen haha…det var så mysigt att få ett bra besked när allt har känts så mörkt på senaste tiden….
Fina Bästa Underbara Hugo! Stolt mamma….
<3
